fredag 19 september 2014

Lopp i morgon, eller inte?

Tycker jag laddat på ett bra sätt hela veckan, bara ett kort, intensivt löppass i tisdags sedan långpasset förra lördagen. Jag har känt hur energin kommit och känt mig pigg de senaste dagarna.
I går körde jag rodd och CT i ungefär en timme i ett lugnt tempo.
Sedan körde jag bara 2 minuter på bandet i 15 km/h efter att jag stretchat ut mina hälsenor med negativa tåhävningar, ville bara testa väldigt kort hur det kändes springa, det är precis som om jag blir rädd för att jag ska glömma bort hur man springer om jag gör sådana här formtoppningar. Det kändes lite sådär, blev lite stel i vänsterhälen direkt men inget som kändes när jag klev av bandet.
I dag hade jag tänkt efteranmäla mig till loppet men efter lunch idag började det dra i högervaden precis i fästet bakom knät och 10-15 cm ner. Har inte haft några känningar i vaderna på ett halvår nu.
Så nu ikväll när jag var på väg för att handla så tog jag några löpsteg i sakta tempo, det känns lite, molande men inte ont, blev lite bättre efter någon minuts sakta jogg. Men sen har jag låtit det bero. Det får bli ett test i morgon på morronen för att ta ett slutgiltigt beslut. Jag kan efteranmäla mig fram till 11:30, starten går vid 12:30.

Brukar bli lite nojig inför lopp och går gärna och känner efter överallt. En del av mig vill verkligen springa imorgon och säger att det ska bli både kul och spännande, dels att prova andningstekniken i lite högre fart, sedan allt folk runtomkring och vad jag står just nu efter en tids bra och rätt hård träning.
 Medans en annan del av mig absolut inte kan se någon tjusning med detta lopp, bara massa nervositet och ångest som inte gör mig något gott, dessutom usel starttid, mitt i maten och risk för magont när jag inte får mina regelbundna mattider. jag vill springa klockan 10 på lördagarna, absolut senast 11. Så bråkar dessa sidor hela tiden och jag kan inte få dom att komma överens riktigt.

Jag hoppas dock på start och vill ha en avslappnad känsla framför allt i början, tror det är där hemligheten ligger, att kunna ta i precis lagom. Det är så i de flesta sporter jag provat på, det gäller att hitta den fina avvägningen mellan kraft och anspänning, inte dras med i andras farter, hitta bra ryggar som håller jämnt tempo, det är mellan 700-800 startande så tror det ska finnas gott om ryggar, är dom dessutom breda är det ännu bättre. När jag sprang mitt bästa millopp förra året hade jag en riktigt bredaxlad kille framför mig hela loppet som dessutom höll ett jämnt tempo.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar